Mina damer och herrar: Ipred-lagen, ja tack!
Nyligen har en, enligt mig, mycket eftertraktad film cirkulerat på nätet och laddats ned i en hastighet vi icke beskådat sedan The Dark Knight. Då talar jag givetvis om X-Men Origins: Wolverine - råkopian. En film utan specialeffekter, soundtrack, alt scener och en del redigering. För mig som ett dedikerat Wolverine-fan sedan mina allra första steg, känns detta otroligt sorgset.
Film förblir en illusion, åtminstone åt det hållet som konstformen lutar åt. Att då ladda ned en film, illegalt, som enlig 90% av kommentarerna, folket har skrattat åt, som dessutom inte har alla ingredienser för att återskapa denna magi tyder på en sak: vi har längre inte samma ömsesidiga respekt för filmmediet. Då blir det plötsligt inte lika coolt att vara först och "fräschast" med att sitta på Wolverine-rullen.
Fildelning är enligt mig per definition - en form av demokrati. Men efter denna traumatiska upplevelse inträdde även ett nytt perspektiv på det hela. Att fildela sina egna konstverk är ett initiativ som bör tas av världens samtliga artister, sannerligen. Men det rättfärdigar inte dessa brott. Och notera även att jag inte stödjer Ipred-lagen utan enbart påpekar att jag förstår dess drastiska metoder. Kan man förhindra dessa omoraliska brott på annat sätt? Knappast, snart finns det säkert redan nya, anonyma, sätt att fildela på. Personligen håller jag nu på med att radera mina ettusentre nedladdade filmer från hårddisken i hopp om att detta är slutet på en mytomspunnen era.
"Det är med fildelning som med komedierna: den sista akten är oftast misslyckad."
Skrivet ur ett etiskt perspektiv, hoppas alla förstår att jag inte försöker eller påstår mig själv vara politiskt korrekt.
Ike Kaljic
(Detta är alltså inte ett skrivet inlägg från mig, Jonathan Troff, utan ett gästinlägg. Mina åsikter inför lagen förblir demsamme, trots att jag kan hålla med om mycket av vad Ike skriver.)
